Från grön energi till intelligent infrastruktur

Därför blir elnätet nästa strategiska område.

Europa bygger ut vind- och solkraft i rekordtempo, men nya, energikrävande användare sätter redan systemet under press. En allt större del av den gröna energin går förlorad om vi inte bygger ut och optimerar det befintliga elnätet genom smarta lösningar.

Den gröna omställningen accelererar i hela Europa. Siemens och andra europeiska aktörer pekar på ett elektrifieringsmål på minst 35 procent till 2030 för att kunna uppfylla REPowerEU‑ambitionerna – en nivå som kommer att ställa betydligt högre krav på den samlade elinfrastrukturen. Samtidigt innebär planer på massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft, elektrifiering av transport och industri samt en ökande efterfrågan från energitunga datacenter att elnätet går in i en ny fas.

Redan i dag pekar utvecklingen på en central utmaning: en växande andel av den gröna energin utnyttjas inte. Beräkningar baserade på data från Energinet visar att 18 procent av havsbaserad vindkraft gick förlorad under sommarhalvåret 2025, eftersom elnätet inte kunde ta emot produktionen.

”Utbyggnaden av förnybar energi har haft mycket fokus i många år, och det har varit nödvändigt”, säger Andreea Balasiu, direktör för Siemens Electrification & Automation‑verksamhet i Danmark. ”Men utan en motsvarande uppgradering av den fysiska infrastrukturen riskerar vi att utvecklingen bromsas.”

Enligt henne är trycket på elnätet redan tydligt på flera håll i Europa, där kapaciteten inte kan hålla jämna steg med den exploderande efterfrågan som drivs av nya typer av förbrukare.

”Det kommer markant fler förfrågningar från datacenter. Många vill anslutas till högspänningsnätet, och deras elanvändning ligger i megawattklassen. Det förändrar spelreglerna,” säger hon.

Andreea Balasiu, Siemens Electrification & Automation, Denmark

Grid First – elinfrastrukturen måste prioriteras

Medan den första fasen av den gröna omställningen handlat om att öka produktionen av förnybar energi, pekar utvecklingen nu mot ett strategiskt skifte. För att förverkliga ambitionerna är det avgörande att infrastrukturen hänger med.

Siemens arbetar utifrån principen ”Grid First” – elinfrastrukturen måste prioriteras som en förutsättning för resten av omställningen.

”Vi behöver motorvägarna först – energimotorvägarna, både de stora och de små – annars får vi inte fullt utbyte av investeringarna i vind och sol,” säger Andreea Balasiu.

Samtidigt efterlyser hon ett starkare strategiskt fokus på elektrifiering av hela värdekedjan.

”Vi saknar tydliga och mer ambitiösa elektrifieringsmål från politiskt håll – både på europeisk och nationell nivå. Det handlar om att ange en klar riktning och säkerställa att vi inte bara talar om gigawatt vindkraft, utan också om hur elnätet faktiskt byggs ut och används,” säger hon.

Andvändarna blir nödvändiga tillgångar

Utbyggnaden av elnätet är en förutsättning för att förverkliga den gröna omställningen. Men enligt Siemens är det inte ett antingen-eller. Samtidigt som den fysiska infrastrukturen måste byggas ut, rymmer det befintliga elnätet en betydande – och ofta outnyttjad – potential som kan frigöras genom digitalisering och intelligent styrning.

Med andra ord måste vi både bygga nytt och tänka smartare kring det vi redan har.

Med hjälp av data, artificiell intelligens och så kallade digitala tvillingar kan elnätet i högre grad optimeras och drivas närmare sin kapacitetsgräns – utan nödvändigtvis att kräva omfattande nya investeringar i kablar och anläggningar. Det handlar om att skapa bättre insyn i systemet och kunna simulera och förutse belastningen i realtid.

Detta används redan i praktiken: i Finland använder Fingrid digitala tvillingar för att testa dynamiska scenarier och därmed identifiera potentiella flaskhalsar i ett tidigt skede. I Norge optimerar Elvia utnyttjandet av nätkapacitet med hjälp av datadrivna algoritmer.

”Vi måste både bygga ut och modernisera samtidigt om de goda intentionerna ska märkas i praktiken. Med digitala lösningar kan vi få bättre insikt i våra elnät och använda dem långt mer effektivt,” förklarar Andreea Balasiu.

Samtidigt menar hon att framtidens energisystem i allt högre grad kommer att präglas av flexibilitet på användarsidan. Nya typer av förbrukare – som datacenter, industriella anläggningar och energilagringslösningar – kan i större utsträckning delta aktivt i balanseringen av elnätet.

”Om vi börjar se förbrukarna som flexibla tillgångar snarare än enbart belastningar öppnas helt nya möjligheter. De kan bidra till att avlasta elnätet och skapa en mer stabil drift.”

Det sker bland annat genom användning av batterier och intelligent, dynamisk styrning där elanvändningen kan flyttas i tiden. Därmed blir energisystemet inte bara större – utan också smartare och mer anpassningsbart.

Alla byggstenar finns på plats

För Siemens är slutsatsen tydlig: om Europa ska lyckas med sina gröna ambitioner krävs ett mer sammanhållet fokus på hela energisystemet. Det handlar inte bara om att producera mer förnybar energi, utan främst om att säkerställa att den kan distribueras, användas och integreras effektivt över sektorsgränser.

”Vi har byggstenarna: teknikerna finns där och utgångsläget är starkt – även i Danmark. Men vi måste få investeringar, reglering och teknik att röra sig i samma riktning,” säger Andreea Balasiu.

Enligt henne sträcker sig perspektivet bortom klimatet. Ett robust och intelligent elnät är också avgörande för Europas konkurrenskraft, energioberoende och förmåga att attrahera nya investeringar.

Därmed blir elinfrastrukturen inte bara en teknisk nödvändighet – utan en strategisk förutsättning för framtidens samhälle och näringsliv.

April 2026